MissKenving

Både jag o Richard kollade på varandra då vi trodde vi skulle få vila lite till. – ska vi verkligen köra igång nu? På riktigt? Ska vi föda barn nu? Vi båda blev helt chockade.. Haha. Jahapp, nu är det alltså bara att lägga ifrån sig lustgasen då. Vi som precis hade blivit så bra kompisar…

Vi fick ett vanligt förlossningsrum, sängen var faktist jäkligt skön. Barnmorskan frågade om jag ville ha lustgas men jag sa nej ”jag ska va klar i huvudet”. Pinade mig igenom några värkar varpå hon säger igen, ”är du säker på att du inte ska ha någon lustgas?” Jo ge mig! Haha.Hon frågade om jag minns…

Hem kommer vi o jag tar tabletterna o försöker sova, tror jag sov knappa 20 min sen vaknade jag utav värkarna igen. Nu hade dem ökat ännu mer i styrka.Jag låg verkligen o kved mig, fick inte alls till den där jävla profylaxandningen….. Ber Richard hämta något jag kan hålla i, han kommer med en…

Vid 02 på natten till den 31/4 så vaknar jag o har riktig ont! Börjar klocka dem igen, fortfarande 10 min emellan värkarna men jösses vad dem ökat i styrka. De strålade både ut i ryggen o bäckenet… Efter knappa en timme så är värkarna nu med 5-7 min mellanrum och då bestämmer jag mig…