Vi fick ett vanligt förlossningsrum, sängen var faktist jäkligt skön. Barnmorskan frågade om jag ville ha lustgas men jag sa nej ”jag ska va klar i huvudet”. Pinade mig igenom några värkar varpå hon säger igen, ”är du säker på att du inte ska ha någon lustgas?” Jo ge mig! Haha.Hon frågade om jag minns hur jag ska göra, men det gjorde jag inte. ”Andas när du får värkar, sen tar du 2-3 andetag och blåser ut så det inte kommer ut något i rummet” Ajj Ajj kapten!
Hon sa lite info om vad som kommer hända härnäst, o frågade om jag önskade något. Ja, jag vill ha EDAn innan vi gör nånting mera.
Jag och Richard pratar med varandra o försöker fatta vad det är som kommer hända inom några timmar. Vi både är chockade men glada.
Barnmorskan kommer in lite då o då och gör kontroller. Fortfarande 7 min mellan värkarna o knappt öppnat mig något. Ber även henne att höjja lustgasen vid flera tillfällen. Hon frågar hur jag mår, de enda jag får fram är att jag känner mig bäng men att lustgasen inte alls tog bort smärtan. Hon berättar att narkosläkaren är jätte upptagen men att hon jagar honom. Suck….
Hon kopplar in ctg o sätter en grejj på bebisens huvud för o mäta hjärtljuden, min mage va alldeles för spetsig så jag kunde inte ha något på magen utan att det åkte av.
Jag frågar henne om hon tycker om sitt jobb o får som svar att hon älskar det. Jag frågade om hon hade barn varpå hon säger att hon har 3 stycken o de är även dem som fått henne att vilja bli barnmorska då hon älskar allt kring att föda barn. Vadå, du gillar alltså den här smärtan jag går igenom just nu?
– Ja, haha!
– Haha du e sjuk i huvudet!
Så garva vi.
Kl 00.30 kommer en överläkare in o lägger EDAn, bara sidodär 2 timmar fick jag vänta på den bara för att det var så mycket folk på förlossningen. Jag hade tur denna gång då jag fick en överläkare som va sjukt duktig på att lägga ryggbedövningen. Gick på en sekund o kändes knappt nånting. Dock hade jag svårt o höra vad han sa, tror han frågade hur de kändes varpå jag säger att det är dovt, de känns dovt. Hahah!
Nu, Äntligen släpper smärtan i ryggen, herregud jag är i himlen!!!!
Kl 01.40 gör barnmorskan en undersökning, öppen 6 cm. Jag har alltså bara öppnats 1 jäkla centimeter på 3 timmar. Hon märker att EDAn gjort så trycket neråt har avtagit i styrka, så jag får värkstimulerande för att sätta fart på det igen.
Nu skulle hinnorna tas. Gör det ont? Hur känns det? Får som svar att det inte gör ont o de kan bli en känsla av att jag kissar på mig.
Nu börjar jag må illa igen.. Sätter mig upp o får en känsla av att jag ska spy. Japp, de gör jag också. Bara magsaft o inte så lite heller. Fick sockerdropp inkopplat o dem tog tempen på mig. 37,5 vilket betyder 38grader i magen.
Barnmorskan informerade oss om att en läkare ev kommer behöva ta prover på bebisen eftersom jag hade förhöjd temp. Hon skulle be honom titta över det. Blev rädd, vad innebär det här?
Hinnorna togs o de forsa ut vatten, kändes bokstavligen som att jag kissade på mig. Det blev en stor skillnad i värkarna efter att vattnet gått. Dem blev mer hanterliga trots att det kändes som att det var en vattenmelon jag skulle trycka ut vilken sekund som helst.
Barnmorskan ber både mig o Richard att lägga oss ner o försöka vila i 30 min tills hon är tillbaka. Jag kunde inte somna alls. Alldeles för mycket tankar snurrade runt i huvudet.
Barnmorskan kommer nu tillbaka o jag ska börja sitta o ligga i olika ställningar. I mitt förlossningsbrev skrev jag att jag hade inga förväntningar eller krav (förutom att jag inte ville föda i gynställning), utan ville att barnmorskan skulle vägleda mig genom förlossningen. Jag gör vad som behövs göras.
Dem första två ställningarna var med ena benet uppe i gynställning liggandes på sidan med 20 min var på varje sida. Efter det fick jag sätta mig på en boll och guppa i 20 min. Richard masserade min rygg samtidigt som jag använde lustgasen när värkarna kom. Råkade vid ett tillfälle dra i mig så mycket att jag somnade till o vaknade av en ny värk, haha!! Annars skötte jag lustgasen exemplariskt, jag andades alltså inte ut luften i rummet 😉 hahah
Barnmorskan kommer in igen o gör en kontroll. Nu fick vi också veta att det inte behövdes göra några prover på bebisen utan att en läkare sagt att allt såg bra ut trots förhöjd temp.
Nu var jag öppen 8 cm.
Jag tyckte att EDAn började avta så jag låg o tröck på en dosa jag fick för att själv ge mig mer smärtlindring. Barnmorskan frågar ”har du inte precis gett dig själv en ny dos” jo svarar jag, men jag tycker inte den tar något mer. Hon la bort den från mig o sa att jag skulle använda lustgasen mera, så då gjorde jag det.
Nu skulle jag sätta mig upp i sängen, hängandes med armarna över sängkanten, o så skulle jag sitta i 20 min.
Både EDAn o lustgasen hade gjort så jag kände mig sååå sjukt svag i kroppen. Jag orkade verkligen inte hålla upp mig själv, jag krigade på men efter 10 min fick Richard ringa på klockan o jag frågade om jag fick sätta mig på bollen istället. Så, där satt jag på bollen o guppade o guppade med min lustgas o Richard som masserade ryggen.
Kl är nu kring 5 på morgonen o barnmorskan kommer in för ännu en kontroll. Hon ser på mig att både jag o Richard är helt slut……..
Nu är jag öppen 9 cm o då säger hon ” vet du vad vi gör, vi kör en testkrystning, nästa gång du får en värk så trycker du allt vad du kan”
Jaha tänkte jag, hur fan ska jag krysta? Är det som att jag ska bajsa eller vadå?
Det kommer in en till tjej som ger mig ett lakan. Jag ska allså dra lakanet mot mig samtidigt som värken kommer och krysta, då står den andra barnmorskan i andra änden o drar lakanet mot sig, som en dragkamp.
Nu kommer värken o jag tar i av kung o fosterland, barnmorskorna och Richard skriker ”kom igen, kom igen, tryyyyck” o barnmorskan säger, ” det där va inte dåligt, du öppnades till 10 cm så nu kör vi”
-Vadå kör?
– Ja nu ska vi föda barn!
Senaste kommentarer